Ikväll är jag gästbloggare på en av mina närmaste vänners blogg, Daniel är mitt namn och jag är en av Pihls äldsta vänner. Jag kan t.o.m ge mig själv epitetet som hans alla äldsta vän.

Nu sitter jag i Jespers källare med gott sällskap som består av mina kära vallon-vänner: Martin och Oskar, samt herren i huset Jesper Pihl, som snarare lutar ut de slaviska dragen. Dock anser han själv att han bär det germanska utseendet.

När jag sitter i hans källare/rum och vilar fötterna på det klinkersbeklädda rummet och ser de gamla Jordan-affisherna hängandes på väggen. Då kan man inte låta bli att känna nostalgi. Minnerna vandrar tillbaka till tiden jag kröp fram på golvet medan Pihl krålade tätt bakom. Tiden då jag stod på fötterna och gick fram, medan Pihl kröp bakom mig. Då han skrämde mig med en ketchupflaska. Några år senare då vi som åttaåringar först såg Saving Private Ryan tillsammans och vi lärde oss att fascineras av konstarten "krigsföring" Något vi spenderade många år med att leka. Vi såg Sagan om två tornen samt Konungens återkomst tillsammans. Jag skaffa Wow, en månad senare skaffade Jeppe Wow, han lvlade om mig tidigt.

Nu är vi snart vuxna och de gamla minnerna från den "gamla goda" tiden kryper fram igen. Det är nu vi är glada att vi tog till flaskan några år senare en det normala, att vi vågade vara barn. Nu är vi snart vuxna. Vad väntar oss här näst?

P.S Vill även passa på att marknadsföra en god väns vågade och kontroversiella blogg: www.nogg.se/kind
och mitt bands Myspace: http://www.myspace.com/buscemiswe